För att möta kriser gäller det att både se i backspegeln och blicka framåt. Magnus Johansson, projektledare på NAVET Analytics har tittat på tidigare krisers effekter och talat med några av våra större kunder på den svenska byggmarknaden för att höra hur de resonerar kring eventuella hot och möjligheter i spåren av coronaviruset.
Vi kan identifiera åtta större kriser kopplat till pandemier, terrorism, naturkatastrofer och finansiella sammanbrott som världen har drabbats av under 1900-talet. Kriserna är Börskraschen (1929), Asiatiska influensan (1957), Fastighetskrisen (1991), 9/11 (2001), SARS (2003), Finanskrisen (2008), Fukushima (2011) och Skuldkrisen (2012) Kan vi lära oss något av dem när vi blickar framåt?
Bygg- och fastighetsbranschen utgör ca 15 procent (2018) av Sveriges BNP och är därmed en viktig byggsten i vår ekonomi. Det som nu sker, med stora inbromsningar i produktionstakt och efterfrågan, får därmed stora och långtgående effekter för hela näringslivet.
Varje kris är både unik och speciell, dock med en gemensam nämnare, vi underskattar nästan alltid hastigheten och kraften både i nedgång och uppgång, säger Magnus.
På NAVET Analytics arbetar vi därför med riskscenarier för att bättre kunna förklara utvecklingen på marknaden. Det innebär att vi i vårt riskscenario räknar med att marknaden minskar med 60 miljarder på grund av de negativa effekterna av coronaviruset, vilket kan jämföras med det stödpaket som regeringen presenterade i förra veckan på upp till 300 miljarder till näringslivet för att få en uppfattning om tappets storlek. Vårt huvudscenario indikerar emellertid en mildare nedgång. Från att vi initialt hade en prognos, före corona pandemin, som pekade på att de påbörjade husbyggnadsinvesteringarna skulle landa närmare 244 miljarder kronor 2021, visar vår nya huvudprognos att volymen istället kan komma att minska till 220 miljarder.
Vi frågade några av våra större kunder på den svenska byggmarknaden hur de ser på det som sker nu och om de känner igen sig i någon av de tidigare kriser som har drabbat oss under 1900-talet. Nedan har vi sammanfattat hur de tror framtiden kommer att te sig.
Fastighetskrisen i början av 90-talet och börskraschen under 20-talet är tidigare kriser som har haft liknande effekter på världen. Det som sker nu liksom då är en avsaknad av köpvilja hos hushållen som följs av en korrigering av personalbehov med arbetslöshet som följd. Effekten kan bli att kompetens försvinner från branschen och att ungdomar söker sig till andra branscher som upplevs som tryggare. För byggbranschen påverkas i första skedet bostadsmarknaden när det gäller bostadsrätter och småhus. Detta samtidigt som det underliggande bostadsbehovet finns kvar. En lösning som lyfts fram är att svenska staten med hjälp av de allmännyttiga bostadsföretagen kan stimulera marknaden att påbörja nya projekt avseende hyresbostäder. Dock är det troligt att vi kommer se enklare produkter, modullösningar och inte samma krav som tidigare på de bostäder som produceras med hjälp av ett ”krispaket”.
En farhåga är att vi kommer att få ytterligare polarisering i samhället till följd av krisen om inte regering och riksdag tillsammans klarar av att fokusera på samhällets bästa och med rätt åtgärder stimulera marknaden. I samma andetag nämns även vikten av uppföljning och samordning från staten för att undvika att åtgärderna missbrukas.
Inom kontorssegmentet kommer nya och äldre kontor att ställas mot varandra, pådrivet av ett behov av mindre kontorslokaler och en ökad digitalisering. Företagens osäkerhet kommer antagligen kraftigt minska investeringsviljan och i bästa fall ser vi endast en fasförskjutning i investeringarna, men det är för tidigt att säga.
Uppsidan är offentlig sektor och infrastrukturinvesteringar. Här finns det möjligheter för staten att sätta in direkta åtgärder för att stimulera arbetsmarknaden och i förlängningen köpkraften. Viktigt är samspelet mellan kommun och stat, där staten har de ekonomiska resurserna och kommunerna kunskapen om det lokala behovet. Dock bör det påpekas att det är en resursfråga där valen kan stå mellan att satsa på utökade medel till personal inom vård, skola och omsorg och investeringar i byggnader och infrastruktur. En ytterligare möjlighet är att skiftena inom hållbarhet, energi och digitalisering påskyndas.
I samtalen med företagen kan man ta på allvaret i situationen, dock är det en bransch som är van vid att prövas och att kavla upp armarna, vilket andas hopp inför framtiden! NAVET Analytics har flerårig erfarenhet av att analysera och prognosticera utvecklingen inom hela samhällsbyggnadssektorn. Vill du veta mer om hur vi kan öka dina insikter i dessa frågor är du varmt välkommen att höra av dig.