Nyttjandeperioden styr tillämpningen av komponentavskrivning

Publicerat 2017-12-11

Ett företag som tillämpar K3-reglerna för redovisningen (BFNAR 2012:1) ska tillämpa en komponentmetod vid redovisning av tillgångar som t ex fastigheter. Tvånget avseende uppdelning av tillgången i komponenter gäller om man kan anta att skillnaden i förbrukningen av en anläggningstillgångs betydande komponenter är väsentlig och detta gäller ju främst för fastigheter.

Utifrån fördelningen skrivs sedan komponenterna av utifrån den beräknade nyttjandeperioden. Byts en komponent ut utrangeras den gamla och den nya komponenten läggs till tillgångens totala redovisade värde. På detta sätt får man en mer rättvisande bild av redovisningen under innehavstiden än om hela tillgången skrivs av utifrån samma nyttjandeperiod. För att kunna göra komponentredovisningen krävs dock att nyttjandeperioderna kan fastställas med rimlig säkerhet och att en uppdelning av anskaffningsvärdet på de olika komponenterna kan göras på ett bra sätt.

En byggnad har flertal betydande komponenter såsom grund, stomme, stammar, fasad, tak och liknande. En byggnads olika komponenter har normalt väsentligt olika nyttjandeperioder. En uppdelning ska därför göras av byggnadens anskaffningsvärde på de olika komponenterna

Frågan är inte om, utan hur långt man ska sträcka sig i uppdelningen på komponenter. Beroende på byggnadstyp bör grund, stomme, stammar, fasad, tak, fönster, köksinredning, ytskikt, balkonger, ventilation, elinstallationer mm som behöver bytas ut under en byggnads livslängd kunna utgöra betydande komponenter. Komponenter med samma nyttjandeperiod får dock skrivas av tillsammans dvs de behöver inte hanteras separat. Det kan dock finnas praktiska fördelar med att dela upp byggnaden så korrekt som möjligt.

När man gör fördelningen av byggnadens anskaffningsvärde på de olika komponenterna måste man göra en bedömning utifrån den förvärvade byggnadens skick. Kanske är någon komponent nyligen bytt eller är det dags att byta ut någon komponent. Normalt sett bör man vid förvärvet ha gjort en plan över byggnadens reparationsbehov, som kan ligga till grund för uppdelningen av anskaffningsvärdet utifrån komponentredovisning.

Navet har sedan de nya reglerna infördes guidat flera av våra kunder med praktiska tillämpningar i den trots allt snåriga djungeln med regelverk. Praxis har även skapat kloka kompromisser på flera områden och du är välkommen att kontakta någon av våra specialister inom Navet Ekonomistyrning för rådgivning.

sv_SE
en_GB sv_SE
Scroll to Top