Under första halvåret 2019 har transaktionsvolymen på fastighetsmarknaden varit rekordartad. Det har varit hög omsättning inom de flesta segmenten, med undantag för handelsfastigheter som gått i något motsatt riktning. Istället ser vi ett växande intresse för lager-och logistikfastigheter bland marknadens aktörer.
En ständigt växande e-handel, digitalisering och globalisering har medfört förändrade konsumentbeteenden. Samtidigt minskar intresset för handel i fysiska butiker, vilket har lett till ökade krav på säker och god leverans och därmed växande efterfrågan på ändamålsenliga lager-och logistikfastigheter. Detta ställer i sin tur ytterligare krav på strukturen av lager och utlämningsställen som tillsammans med handeln kommer att behöva anpassas för att följa med i utvecklingen av e-handeln.
Med förändrade konsumentmönster, hårdare krav på hållbar och miljömedveten konsumtion samt ett visst överskott på fysiska handelsplatser/shoppingcentrum krävs en omställning av ett stort antal befintliga handelsfastigheter. Denna förändring av handeln har satt igång en diskussion om en befarad ”butiksdöd” och det finns spekulationer om att den fysiska handeln kan komma att försvinna i framtiden.
De fysiska butikerna stod år 2018 för mer än 90% av all omsättning i detaljhandeln i Sverige och enligt prognos från Svensk handel kommer nivån istället att sjunka till cirka 65% – 75% år 2030. När det gäller antalet butiker förväntas dessa att minska med cirka 6 500 – 11 000 st. Detta motsvarar en minskning av antalet butiker med cirka 20 – 35 %.
Vilken omställning som krävs och i vilken utsträckning påverkas starkt av både läge och typ av handelsfastighet. Byggnadens tekniska förutsättningar och skick kommer också att vara en begränsande faktor. Längs butiksgatorna i ”city” har fastighetsägare på flera ställen lyckats motverka vakanser genom att butiker har kunnat ställas om till restauranger eller caféer, detta eftersom svenskarna äter och fikar ute mer än någonsin.
För externhandeln och de stora köpcentrumen är det däremot en betydligt tuffare omställning. Tomma lokaler och höga vakanser kräver nya lösningar där olika koncept har presenterats som svar på problemet:
- Ett köpcentrum som under en tid haft svårigheter med uthyrningen har valt att istället satsa på upplevelser och nöje. Detta innefattar trampoliner, klätterväggar, minigolf, VR, biograf med mera.
- Ett annat köpcentrum har valt att utvecklat ett nytt koncept som innebär omställning till ett outletområde och upplevelsecenter eller showrooms. Tanken är att en kombination av billigare handel och upplevelser ska göra det mer intressant att åka och handla.
- Exempel finns också där köpcentrum ställts om till olika typer av samhällsfunktioner som bibliotek eller vårdboende.
Varje omställning eller anpassning av befintliga handelsfastigheter kommer vara starkt kopplad till läge och behov, som styr vilken typ av lokal som efterfrågas. I mer centrala lägen kan en omställning till kontor eller bostäder vara motiverad och i lägen utanför staden kan lager-och logistik vara ett intressant alternativ om kalkylen går ihop.
För att attrahera framtidens konsumenter behöver handelsföretagen ha tydliga planer och visioner samt att fastighetsägarna måste erbjuda rätt villkor för dessa. Navets bedömning är att högre vakanser, reducerade hyror och minskade fastighetsvärden fortsatt kommer att påverka handelsfastigheter negativt. Detta kommer att skapa problem i vissa fall, men också möjligheter för de fastighetsägare som kan utnyttja läget, hitta bra förvärvsmöjligheter i en osäker marknad och klara av omställningen.
Vi på NAVET Corporate finance hjälper till att hitta investeringsmöjligheter, skapa värden och förutsättningar för att möta handelns utveckling. Vill du veta mer? Tveka inte att höra av dig.