Mycket att hålla reda på med lönerna i företaget? Nu har du fått två saker till att greppa som påverkar det löpande arbetet med lönerna. Här kan du snabbt uppdatera dig om förändringarna som trätt i kraft gällande arbetsgivardeklarationer på individnivå och karensdagen som ersätts av karensavdrag med “Latest news” från Navet Ekonomistyrning.
”Latest news 1”- Arbetsgivardeklaration på individnivå
Från och med lönemånad januari 2019 ska arbetsgivare lämna arbetsgivardeklarationer på individnivå (AGI). En anledning till den nya redovisningen är att varje anställd – varje månad – ska kunna se vad arbetsgivaren har rapporterat till Skatteverket, exempelvis lön och förmåner.
När det kommer till löner och ersättning samt förmåner gäller den så kallade kontantprincipen. Gällande förmåner ska arbetsgivaren redovisa förmånsvärdet i individuppgiften i arbetsgivardeklarationen för den månad den anställde fick förmånen. För förmåner som är återkommande, som bilförmånen, är detta oftast inget problem men vissa andra förmåner kan vara svåra att få med på rätt månad. Bland annat kan det exempelvis röra sig om reseräkningar och andra underlag som kanske lämnas efter det att arbetsgivardeklarationen har lämnats eller stoppdatumet för löneredovisningen den aktuella månaden har passerats.
Har du missat att ta upp en förmån? Rätta!
Om du som arbetsgivare har missat att ta upp en förmån under en viss månad måste arbetsgivardeklarationen för den månaden rättas. Det går alltså inte att ta upp den en senare månad. För vissa förmåner gäller en lagstadgad, senare tidpunkt för både beskattning och redovisning. Det gäller till exempel fritt drivmedel som kan tas upp månaden efter den månad den anställde fick förmånen, samt trängselskatt som tas upp den andra månaden efter den aktuella månaden. För dessa förmåner gäller denna senare redovisning även i det nya systemet med arbetsgivardeklarationer på individnivå.
Förskjuten arbetsgivardeklaration godkänd ibland
Skatteverket menar också att sådana förmåner som avser en tidigare månad och som arbetsgivaren inte har fått någon kännedom om förrän efter det att arbetsgivardeklarationen har lämnats, till exempel kostförmåner som framgår av inlämnade reseräkningar, kan lämnas med en förskjutning. Detta för att undvika en omfattande administration för arbetsgivarna. Skatteverket anser att det är skäligt att godta att redovisningen av dessa förmåner förskjuts i en eller högst två månader. Detta även över ett årsskifte om det följer av arbetsgivarens ordinarie rutiner.
Arbetsgivaren ansvarig för rutiner
Skatteverket betonar att det är arbetsgivarens ansvar att det finns rutiner för reseräkningar och andra underlag för förmånsberäkningen som gör att redovisningen inte senareläggs mer än vad som kan anses skäligt. Om en förmån har redovisats felaktigt en viss månad måste den aktuella arbetsgivardeklarationen rättas. Det kan t ex handla om att ett bilförmånsvärde inte har redovisats alls eller har redovisats med för lågt belopp. Det går alltså inte att rätta en felaktigt redovisad förmån i efterhand för en tidigare månad.
”Latest news 2”- Karensdag blir karensavdrag
Poängen med införandet av ett karensavdrag är att uppnå en mer rättvis självrisk i samband med sjukfrånvaro. Med ett karensavdrag blir avdraget detsamma för den försäkrade, oavsett när sjukfrånvaron inträffar.
Den första dagen under sjukperioden var enligt tidigare regler karensdag och någon sjuklön betalades då inte ut. De nya reglerna om ett karensavdrag innebär att arbetsgivaren från den framräknade sjuklönen för sjukperioden ska göra ett avdrag med 20 procent av den sjuklön som skulle löpa på en genomsnittlig veckoinkomst. Karensavdraget ska ske från sjuklönen och kommer aldrig att kunna bli större än den sjuklön som skulle betalas ut för sjuklöneperioden.
Att hålla reda på!
- Sjukperioder som påbörjats från och med 1 januari 2019 ska behandlas enligt de nya reglerna.
- Om den anställde återinsjuknar inom 5 dagar ska sjukdagarna i den nya sjuklöneperioden läggas samman med sjukdagarna i den tidigare sjuklöneperioden.
- Karensavdrag ska inte göras vid fler än tio tillfällen under en tolvmånadersperiod.
- Närmare beräkning av karensavdragets storlek ska få bestämmas genom kollektivavtal.
- Egenföretagare som bara har inkomst av annat förvärvsarbete (t ex inkomst av näringsverksamhet) berörs inte av ändringarna, de kommer fortsätta i det gamla systemet.
Karensdagen kunde slå orättvist hårt
Anledningen till förändringen är som sagt viljan att göra självrisken mer rättvis. Tidigare kunde en anställd som insjuknade under arbetsdagen få karensen på den tid som återstod av arbetsdagen, och den anställde fick sjuklön nästa dag om han fortfarande var sjuk. Om den anställde exempelvis insjuknade på arbetet 16.00 och hans arbetsdag slutade 17.00, betydde detta att dennes karensdag blev en timme, dvs löneavdraget blev för en timme. Arbetade man tvärtom mycket under en koncentrerad tid, eller hade många olika arbetsgivare, kunde systemet med karensdag slå mycket hårt. Om man t ex har tre olika arbetsgivare och är sjuk tisdag, onsdag och torsdag, och skulle arbetat en dag var hos sina arbetsgivare innebar detta att personen ifråga tidigare drabbades av tre karensdagar.
Har du fortfarande frågetecken att räta ut gällande dessa nyheterna? Tveka inte att höra av dig till Navet ekonomistyrning.