Vem bryr sig om hållbar renovering? – En studie framtagen med Big data och AI

Publicerat 2020-11-17

Många källsorterar, flygskam har blivit ett begrepp och bilen är i mångas ögon ett stort miljöproblem. Men hur många känner till att våra hus är en av de värsta miljöbovarna? Lika problematisk som både bilen och industrin. För att ta reda på mer om hur konsumenter tänker och beter sig kring hållbarhet när det kommer till renovering och byggande har ICHB (Informationscentrum för hållbart byggande) låtit NAVET Analytics med sin AI baserade metodi, NavetAI, kartlägga svenska konsumenters sökaktiviteter på internet i kombination med insiktsanalys.

Syftet bakom studien är att förstå hur medvetna konsumenterna är om byggande som miljöproblem samt att hitta lämpliga vägar att nå fram till dessa med hållbarhetsargument. Resultatet visar att det är få som tänker hållbarhet och klimat när de står inför att renovera eller bygga om hemma. Men det skiljer mycket mellan olika områden. Vi har också i den här rapporten delat in konsumenterna i åtta olika personlighetsgrupper och tittat närmare på vilka argument dessa bäst nås av.

Hur gick vi tillväga med hjälp av AI
Internet är den största spegling av mänskligt beteende. Om vi vill veta hur och hur mycket vi engagerar oss i hållbarhetsfrågor när vi renoverar vårt hus eller lägenhet är det optimalt att samla in så mycket data som möjligt där människor befinner sig. Internet är vår tids största spegling av mänskligt beteende.

Informationen har därefter gallrats med hjälp av maskininlärningsalgoritmer, som bortser från både marknadsföring och falska konton. All Information som refererar till hållbarhet och hållbart beteende har samlats in genom nyhetsbevakning, bloggar, inlägg i sociala medier och beteenden i sökmotorer.

I steg två har NAVET Analytics omvandlat ”big data” till mänskliga insikter med hjälp av ett tvärvetenskapligt team bestående av antropologer, semiotiker, ingenjörer och datavetare. De har arbetat tillsammans för att analysera den gallrade informationen.

Datan bakom
1,200 ARTIKLAR tillsammans med bloggar och nyhetsartiklar med anknytning till hållbarhet
2,000,000 SÖKNINGAR kopplade till hållbarhet och byggnation.
27,000 INLÄGG FRÅN ÖVER 10 000 KONTON på sociala medier från individer med koppling till hållbarhet.
KANALER som undersökts är Facebook, Twitter, Instagram, Bloggar, Nyheter och Google.

Vi identifierade åtta personlighetstyper med olika insikt i frågan kring hållbarhet och klimat
Utifrån analysen identifierades åtta olika personlighetstyper som kan kopplas till hållbarhet och klimat. Utifrån hur de kommunicerar identifierades även hur man ska nå fram till de olika grupperna genom anpassade budskap.

1 FÖRNEKARE (1% av samtliga)
Anser att klimat- och miljöproblemen inte är så illa som de verkar. Allt det där är politiskt styrt och skrämselpropaganda för att uppnå politiska mål.
Hur kan vi göra hållbarhet relevant? Omforma debatten och erbjuda produkter som är lokalt producerade av lokala råvaror och som marknadsförs som ”svenska” snarare än som hållbara.

2 SKEPTIKER (7% av samtliga)
Erkänner att klimatet förändras, men tror att bevisen är tvivelaktiga och måste bevisas. De tror att informationen bakom fenomenet är ett resultat av gröntvätt och politiska intressen.
Hur kan vi göra hållbarhet relevant? Erbjuda produkter som fungerar bättre, sparar pengar och är bättre än andra.

3 NÅGON ANNANS PROBLEM (6% av samtliga)

Tycker att klimatförändringar är verkliga och är oroliga för miljön. Men tycker att det är andras sak att lösa problemen. Till exempel politiker, företag eller andra organisationer.
Hur kan vi göra hållbarhet relevant? Inte bara fokusera på produktens hållbarhet, utan
också peka på att användning av produkten är ett bevis på att man lever hållbart.

4 LIKGILTIGA (33 % av samtliga)
Vet att problemen existerar och behovet av hållbarhet. Men upplever ett avstånd till frågan på grund av att de översköljs med globala nyheter om kriser men ser inte att klimatförändringarna påverkat dem på ett lokalt plan, utan andra människor längre bort.
Hur kan vi göra hållbarhet relevant? Fokus bör vara att göra klimatförändringarna verkliga genom lokala exempel. Uppmuntra till att vidta åtgärder. Peka på hur vi uppnår positiva miljöförändringar genom att använda hållbara produkter

5 FÅTÖLJAKTIVISTER (18 % av samtliga)
Förstår att problemen existerar men känner att de inte vet hur de ska engagera sig. De håller sig à jour med nyheter om klimatförändringar och nya lösningar, men har ännu inte översatt denna kunskap till sin vardag.
Hur kan vi göra hållbarhet relevant? Uppmuntra till att fatta aktiva hållbara beslut och att peka på möjligheter i vardagen att minska sin klimatpåverkan.

6 LIVSSTILSAKTIVISTER (19 % av samtliga)
Söker en gemenskap som uppfattas göra gott och skillnad. De vill visa att de gör avsiktliga vardagliga val som ett sätt att ta ställning och göra skillnad.
Hur kan vi göra hållbarhet relevant? Erbjuda produkter och lösningar för att bygga ett hållbart hem och som visar på ett korrekt agerande.

7 MORALKÄMPAR (13 % Av samtliga)
Anser att det är individens ansvar att skydda miljön och att jorden behöver räddas. Tycker att hållbarhet bör börja från materialkällan och inte skada miljö och natur. Ser sig kunna ha en viktig roll genom mer medvetna val, utan några större kompromisser.
Hur kan vi göra hållbarhet relevant? Vädja till individens ansvar. Livsstilsaktivisten behöver se att varumärken och deras processer inte bara är hållbara utan också följer miljömässiga och sociala standarder.

8 PRAKTISKA AKTIVISTER (4 % av samtliga)
Huset står i lågor. Det är dags att vakna upp och kräva åtgärder. Det är dags att vakna upp och kräva åtgärder.
Praktiska aktivister tror att klimatförändringarna behöver kollektiva åtgärder men att förändring och handling drivs på individnivå.
Hur kan vi göra hållbarhet relevant? Visa på att företagets produkter är en direkt reflektion av hur seriöst företaget engagerar sig för klimatet.

En tydlig insikt är att trots att det pratas och skrivs mycket om hållbarhet och miljö så verkar det vara relativt få konsumenter som aktivt väljer att förändra sitt sätt att leva. Tittar man specifikt på byggande och renovering och hur engagerade de som bryr sig om hållbarhetsfrågor är, står energiområdet ut. Därefter kommer platsen man bor på. Och hur den samverkar med natur och miljö. Inom andra områden tycks både kunskap och engagemang vara lågt.

När det kommer till vilka personlighetstyper som är mest troliga att engagera sig och förändra sitt beteende är det nästan hälften som antingen tycker att det är någon annans problem eller inte bryr sig. Av de 54 % som är mer mottagliga och beredda att göra personliga förändringar är det relativt många (18%) som inte riktigt vet vad de ska göra för att åstadkomma skillnader.

Slutsatsen är att vi har en ganska lång väg att vandra om vi ska kunna nå klimatmålen 2025. I vart fall om det är centralt att det måste ske individuella förändringar om vi skall lyckas.

Läs mer om hur NAVET Analytics kan hjälpa dig nå insiktsfulla omvärldsanalyser och framtidsspaningar med hjälp av NavetAI HÄR.

sv_SE
en_GB sv_SE
Scroll to Top